Historien bakom folket hus och dess utveckling

om-salongeniiiSveg folkets hus är ett mötesplatser för kulturevenemang och aktiviteter. Här finns möjligheten att få djupare kunskaper om olika kulturella och kulinariska ämnen. För att förstå hur iden om folketshus växte fram måste man gå tillbaka till det förflutna för att finna svaret bakom denna gåta.

Tillbaka till slutet av 1800-talet. Den snabbväxande fackliga och politiska arbetarrörelsen hade stort behov av lokaler för att driva sin verksamhet. Snart spreds Folkets hus-tanken runt om i landet. Arbetarrörelsen hade påbörjat steget mot jämlikhet och demokrati genom att bygga lokaler för ändamålet. 1899 drevs över tjugo folketshus-föreningar i landet. Detta skedde framförallt i de större industristäderna där den växande fackliga verksamheten hade stork behov av möteslokaler.

Hösten år 1937 grundades Folketshusföreningarnas Riksorganisation, där Karl Kilbom fick uppdrag som den första ombudsmannen. Kilbom var företagsam och hade affärssinne, något som han värderade mycket högt. Inom kort förvandlades folketshus-rörelsen till ett imponerande affärsdrivande verksamhet med lokaler för kultur, folkbildning och underhållning.

Trots den trendiga affärsrörelsen var lokalerna i behov finansiering. Följaktligen förekom nöjesverksamhet i stor omfattning. Filmvisning blev det populära dominerande inslaget i verksamheten. Så småningom byggdes stora biografer huvudsakligen i industrisamhällen.

Under 1900-talet minskade filmbesök i takt med urbaniseringen, vilket resulterade att antalet folketshusföreningar minskade. Dessutom kom ett av världens mest revolutionerande uppfinning, nämligen teven. Detta förändrade drastiskt människors fritidsvanor. Många talade om en kris. Men urbaniseringen skapade flera möjligheter för att bygga ut fastigheter i städernas förorter.

Arbetsrörelsen bakom Folkets hus hade en stark tro att hålla sig fristående mot statliga eller kommunala institutioner, oavsett konjunktur. Vid samma tillfälle kämpade man på den öppna marknadens villkor. I samlingslokalutredningen 1968 kom man för första gången överens om att förvaltningen av samlingslokaler skulle drivas av företag. Detta ledde till ökad lokal för kulturavdelningen, vilket var början av kulturverksamhetens ekonomiska tillväxt.

Kulturarbetet inom Folkets hus satte igång under 70-talet, exempelvis under parollerna “Folkets hus-hörnor”, “Konst åt alla” och “konst i Folkets hus”. Detta var början på att stödja svensk kultur och dess historia. Idag kan man med glädje säga att arbetarrörelsen lyckades bevara den traditionella mötesverksamheten.